The most loneliest day of my life

Min dag idag har i överlag varit helt okej. Skjutsade Lisa till tåget, en skolkompis som jag gör projektarbete tillsammans med kom hem till mig och vi pysslade med projektet en stund. Sedan gick det utför humörmässigt. Usch, såhär har jag känt det till och från i ett halvår nu! Ibland bättre, ibland sämre. Nu är jag i nån slags svacka då jag är extra nere. Känns ju sådär ni när man ska försöka bli klar med projektarbetet i tid, körteori ska läsas, prov ska göras och resor ska bokas. Plus att jag snart inte har mycket pengar kvar så jag förstår inte alls hur saker ska lösa sig. Jag skulle vilja spola framåt i tiden, då allt jag är orolig för nu är redan gjorda. Och saker jag längtat efter har uppfyllts.
Imorgon har jag körlektion egentligen och jag vill verkligen inte gå på den. Den börjar 7.30 och jag vill inte ha den läraren. Jag vill bara... Ha allt överstökat.